Nyheter

Nyheter

Påsk innebär ledighet för många och extra tid för att umgås. Varför inte då ta tillfället och hitta på en ny rolig aktivitet med din hund? Vi tipsar om två roliga påsklekar för dig och din hund.

Äggjakt

Låt din hund jobba med luktsinnet. Att söka efter ett påskägg som innehåller hundgodis är ett bra sätt att öva på mental träning. Fyll ett påskägg med hundgodis eller godbitar som hunden tycker om. Visa därefter ägget för hunden och be hunden vänta medans du gömmer ägget. Leken kan vara både inomhus eller utomhus. Be sedan hunden söka efter ägget och hjälp den att få upp det om det behövs. Var lite varsam så inte hunden tuggar i sig ägget.

Lyft på ägget

En annan rolig lek är att hunden ska försöka lyfta ena halvan av ett påskägg för att få fram sitt godis. Fånga hundens uppmärksamhet genom att visa att du placerar hundgodis på en filt eller matta, och därefter lägger du ena ägghalvan som ett lock över. Låt därefter hunden använda sin nos och tassar för att försöka lyfta ägghalvan.

Glad påsk önskar vi på Magnussons!

Hundars tassar utsätts för mycket, speciellt under vintertid. Slitaget på tassarna blir mycket större pga vägsalt, slask, samt snö och kyla. Under vintern är det därför bra att ägna hundens tassar lite extra uppmärksamhet. Vi på Magnussons har satt ihop några värdefulla tips för att förebygga problem.

1. Skölj och torka tassarna
Efter promenaden kan det vara bra att skölja rent tassarna för att få bort grus och annat smuts. Skölj tassarna i ljummet vatten och var noga med att torka tassarna ordentligt, så dom inte förblir fuktiga.

2. Ansa lång päls
Vissa hundar har mycket päls mellan trampdynorna, då kan det vara bra att klippa ner den lite. Så att det inte fastnar grus och snö i pälsen.

3. Tassalva
Värt att tänka på är att skare, grus och is kan vara vasst för hunden att gå på. Smörj gärna in trampdynorna med en fet tassalva för att förebygga sprickor, och för att dom ska hålla sig mjuka och fina.

För katter är det viktigt att de får utlopp för både mental och fysisk stimulans samt jaktbeteenden. Genom att leka minskas stress för de får följa sin naturliga instinkt och hålla sig i form. Detta gäller ännu mer för  innekatter eftersom de har mycket färre möjligheter att avreagera sig än utekatter. Vi tipsar om 3 aktiviteter som hjälper din katt att få utlopp för detta.

1. Jaga
Katter gillar oftast att jaga och leka på kvällen, innan gryningen. Låt katten jaga saker längs golvet, i en låda eller under ett tyg. Små prassliga bollar som blänker och prasslar brukar vara populärt. Om du använder en laserpekare så tänk på att katten måste få fånga något efter ett tag. Annars kan det lätt byggas upp en frustration hos katten.

2. Leka tillsammans
Katter älskar ofta saker som påminner om fåglar och insekter, såsom vippor och att fånga saker i luften. Här kan man t.ex. kasta upp torrfoderkulor eller godisbitar i luften.

3. Göm mat
Lägg en del av kattens mat i en toalettrulle med hål i. En rolig aktivitet där katten får pyssla lite för att få sin mat.

Mental stimulans är lika viktigt som fysisk motion för att ge hunden en god livskvalitet. Nedan listar vi några roliga aktiviteter som hjälper din hund att träna på detta.

  • Positiv förstärkning där man belönar hunden med godis eller leksak har visat sig enligt forskning vara den mest hållbara formen för inlärning.
  • Fodersök i hemmet eller på gräsmattan.
  • Jobba med luktsinnet (nose-work). Hundens intresse för att använda sin nos kan med fördel utnyttjas för spår- och sökträning.
  • Problemlösning. Lägg ett par godbitar i en pet-flaska där hunden sysselsätter sig med att få ut dem.

Endast fantasin sätter gränser!

Hundar kan vara experter på att sluka i sig allt möjligt. Vi listar 10 saker i ett hem som kan vara farliga för din hund:

  • Choklad och kakao
  • Kaffe
  • Vindruvor och russin
  • Salt
  • Lök
  • Xylitol och fluor
  • Mänsklig Medicin
  • Kärnor från stenfrukter
  • Avocado
  • Jäsande deg

Dio har blivit lite mer än nio månader nu och den här unghundsperioden som man hört talas om börjar märkas. Jag väljer i alla fall att skylla på unghundsperiod och intala mig själv att den kommer att gå över för annars kommer hon att bli en ganska odräglig hund. Eller vad tror ni om de här beteendena?

1. Kommandon hon kan väldigt väl verkar hon ibland ha glömt eller bara strunta högaktningsfullt i. Hon är envis till tusen och kan ägna tio minuter åt att vägra titta på en när man vill ha kontakt med henne. Tur jag är ännu mer envis…

2. Våra tre katter, som hon kommer rätt ok överens med inomhus, är fasansfulla monster som ska skällas ut efter noter om de syns genom ett fönster. Dessutom stressar hon upp sig och springer fram och tillbaka mellan fönster i trappan och kattluckan. För att bryta mönstret spärrar vi av mot fönstret i trappan när det är som värst.

3. Hon har alltid varit kräsen med maten men nu har hon tagit det ytterligare en nivå, nu ska tillbehören som blandas med torrfodret växlas efter ett par dagar, annars tvärvägrar hon äta. Vi tänker att hon äter när hon blir tillräckligt hungrig.

4. Vissa morgnar vägrar hon att kissa och bajsa innan hon ska åka till dagis. En morgon förra veckan var jag ute med henne tre gånger innan jag gav upp. Förr eller senare kommer det väl.

5. Hon kliver upp på köksbordet och sniffar runt. Som tur är har vi sett det ske och kunnat markera tydligt att det inte var ett ok beteende.
I slutet av november ska vi gå en unghundskurs. Hoppas på tips och trix för att komma igenom den här perioden på ett bra sätt.

En eftermiddag, när Dio var på dagis som vanligt, messade dagispersonalen och skrev att Dio börjat nysa efter en promenad och att de tyckte att det lät som noskvalster. Jag, som aldrig hört talas om noskvalster, började googla som en galning och bokade en veterinärtid. Meddelade sen dagis att Dio inte skulle komma dit dagen efter och att hon skulle till veterinären. Som tur var hade inte Dios dagiskompis, Leo, varit där den dagen, noskvalster är ju väldigt smittsamt. För oss var noskvalster en ny erfarenhet men efter att ha levt med pandemin ett antal år så kände vi igen åtgärderna, behandling och isolering en tid. Vi fick medicin utskrivet, en tablett vi skulle ge ett antal gånger med ett visst intervall. Tyvärr var det en medicin som var slut hos leverantören och inte gick att få tag på så vi fick ett nytt recept på en medicin vi skulle droppa i nacken tre gånger med två veckors mellanrum. I början av behandlingen höll vi Dio ifrån andra hundar enligt veterinärens rekommendation. Hunddagiset sanerade dagiset för att minska risken för spridning där och vi lyckades lösa vardagarna med hemarbete och en snäll granne som tog hand om Dio de dagar vi inte kunde vara hemma med henne. I början av behandlingen nös och fnös Dio väldigt mycket. Det är tydligen vanligt i början av behandlingen att symptomen blir värre men efter ett par dagar lugnade det ner sig. Efter lite mer än en vecka var hon helt symptomfri vilket måste ha varit skönt för henne, hon är ju så liten och att ha kliande kvalster i hennes små bihålor kan vara så kul. Vad lärde jag mig då om noskvalster under mitt googlande? Jo, att det är en parasit, Pneumonyssoides caninum, som lever i hundens nos och bihålor. Det är ofarligt och hundens allmäntillstånd är sällan påverkat men hunden visar symptom som nysningar, inåtvända dragningar och försämrat luktsinne. Det är dessutom väldigt smittsamt. Samma kväll som hunddagis uppmärksammat oss på symptomen hörde grannen, med tre jakthundar, av sig och frågade om hennes unghund och Dio skulle få busa. Det fick de inte eftersom varken jag eller grannen ville sprida eventuell smitta eller riskera jakthundarnas luktsinne. Mitt googlande lärde mig också att många hundar inte nyser alls när de har noskvalster men att det försämrade luktsinnet kan bli tydligt vid jakt. Noskvalster förekommer i hela världen men är vanligast i Skandinavien, varför det är så verkar oklart.
Dio mår fint igen och hänger på dagis igen med Leo, hennes boxkompis som hon gillar skarpt.

Hösten är på många vis en underbar period men för våra hundar och katter innebär den också en hel del faror. Vi listar nedan några faror som kan vara bra för dig som djurägare att vara extra uppmärksam på:

1. Mörkret – tänk på att använda reflex

2. Giftiga svampar

3. Ekollon

4. Fästingar

5. Glykol – var extra uppmärksam på pölar vid parkeringar och garage

6. Kennelhosta – vaccinera hunden som valp och sedan årligen

7. Vildsvin

När vi skaffade Dio hade vi inte riktigt löst vardagen för henne efter sommaren. Vi funderade över olika alternativ men kontaktade ganska omgående ett hunddagis inte långt hemifrån och satte henne i kö där. När augusti närmade sig fick vi besked om att vi fått en plats för henne och eftersom vi är övertygade om att hon får en bra vardag där så tackade vi ja till den.

 

På dagiset vistas hon i en box tillsammans med en kompis, hon får flera promenader per dag, blir serverad lunch och får allmän omvårdnad. De första dagarna protesterade hon högljutt mot att vara i boxen och hundskötarna fick hålla henne sällskap där inne. Eftersom vi varit alldeles för dåliga på att öva henne på att vara ensam så är det nog mycket vårt fel att hon klagade. Men efter några dagar vande hon sig, boxkompisen gjorde säkert sitt också och numera verkar hon acceptera sin vistelse där.

 

De första två veckorna var inskolningsveckor för henne, vi lämnade henne så sent som möjligt och hämtade henne så tidigt som möjligt, och hon var helt utmattad av nya intryck när hon kom hem. Sedan i måndags går hon dock ”normala” dagar. Den största utmaningen under dagisdagarna har varit att hon tvärvägrat kissa där men häromdagen lossnade det, då kände hon sig trygg nog för det vilket var en liten seger. Det var det sista beviset vi behövde på att hon trivs fint med sin vardag!

Förutom Dio finns det även tre katter och fem höns i huset. Det har tagit lite tid för dem att vänja sig vid varandra. Dio är ju ingen jakthund men när en katt eller en höna springer så är det väldigt lockande att jaga dem ändå. Hon skäller gärna samtidigt vilket såklart får dem att springa ännu fortare.

Till en början har katterna fått ha övervåningen I fred medan Dio fått stanna på bottenvåningen och de har bara fått hälsa på varandra under kontrollerade former. Som den valp hon är blir hon väldigt energisk när hon ska hälsa på katterna och katterna förstår inte hennes hundspråk ännu så vissa smällar har de gett henne men hon har inte gett upp för det och ju mer tiden gått desto lugnare har hon blivit med dem.

Numera kan Dio och katterna ligga bredvid varandra i soffan så det går helt klart framåt. Till hösten är de säkert helt coola med varandra, förutsatt att Fluff, katten som gärna försvinner till skogs veckor i streck, kommer hem så de kan lära känna varandra. Hur har ni gjort för att vänja valpen med olika husdjur?