En eftermiddag, när Dio var på dagis som vanligt, messade dagispersonalen och skrev att Dio börjat nysa efter en promenad och att de tyckte att det lät som noskvalster. Jag, som aldrig hört talas om noskvalster, började googla som en galning och bokade en veterinärtid. Meddelade sen dagis att Dio inte skulle komma dit dagen efter och att hon skulle till veterinären. Som tur var hade inte Dios dagiskompis, Leo, varit där den dagen, noskvalster är ju väldigt smittsamt. För oss var noskvalster en ny erfarenhet men efter att ha levt med pandemin ett antal år så kände vi igen åtgärderna, behandling och isolering en tid. Vi fick medicin utskrivet, en tablett vi skulle ge ett antal gånger med ett visst intervall. Tyvärr var det en medicin som var slut hos leverantören och inte gick att få tag på så vi fick ett nytt recept på en medicin vi skulle droppa i nacken tre gånger med två veckors mellanrum. I början av behandlingen höll vi Dio ifrån andra hundar enligt veterinärens rekommendation. Hunddagiset sanerade dagiset för att minska risken för spridning där och vi lyckades lösa vardagarna med hemarbete och en snäll granne som tog hand om Dio de dagar vi inte kunde vara hemma med henne. I början av behandlingen nös och fnös Dio väldigt mycket. Det är tydligen vanligt i början av behandlingen att symptomen blir värre men efter ett par dagar lugnade det ner sig. Efter lite mer än en vecka var hon helt symptomfri vilket måste ha varit skönt för henne, hon är ju så liten och att ha kliande kvalster i hennes små bihålor kan vara så kul. Vad lärde jag mig då om noskvalster under mitt googlande? Jo, att det är en parasit, Pneumonyssoides caninum, som lever i hundens nos och bihålor. Det är ofarligt och hundens allmäntillstånd är sällan påverkat men hunden visar symptom som nysningar, inåtvända dragningar och försämrat luktsinne. Det är dessutom väldigt smittsamt. Samma kväll som hunddagis uppmärksammat oss på symptomen hörde grannen, med tre jakthundar, av sig och frågade om hennes unghund och Dio skulle få busa. Det fick de inte eftersom varken jag eller grannen ville sprida eventuell smitta eller riskera jakthundarnas luktsinne. Mitt googlande lärde mig också att många hundar inte nyser alls när de har noskvalster men att det försämrade luktsinnet kan bli tydligt vid jakt. Noskvalster förekommer i hela världen men är vanligast i Skandinavien, varför det är så verkar oklart.
Dio mår fint igen och hänger på dagis igen med Leo, hennes boxkompis som hon gillar skarpt.